Är det ett måste att se på alla barn vi ser?

Jag satt idag i metron (tunnelbana) och en mamma med ett litet barn satte sig bredvid mej. Det lilla barnet var bara så jätte gulligt. Hade verkligen jätte gulliga ögon.

Kom på mig själv att jag satt där och tittade ganska länge på det lilla barnet. Man kunde ju bara inte låta bli att titta när de satt så nära en.

Tanten som satt framför barnet såg oxå på den och log sådär smått.



Är det så med alla oss kvinnor att varje gång vi ser ett barn så måste vi bara se på det och le?



Eller är jag den enda som gör det?

Lunarstorm