Sakna känslan av att alla andra har det roligt medan jag försöker hålla tillbaka tårarna när allt bara känns skit.
Saknar jag det?
Gör jag det?
Jag kan ju inte sakna tårarna. Eller känslan av ensamhet. Men det andra?
Saknar jag klassen? Timmarna? Lärarna?
Det är inte möjligt.
Klassen saknar jag nog, men det andra, nej.
Lunarstorm
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar