I'm working on myself.

kopierat från Izme.

Ibland lyckas jag med att skriva bra inlägg med en mening. Ett bra inlägg som inte bara är en massa ord satta efter varandra för att skapa någonslags meningar, utan en verklig point.

Som när jag skrev det här inlägget i gamla bloggen. Det är enligt mig ett otroligt bra inlägg. Definitivt ett väldigt personligt inlägg eftersom jag pratar om mig själv och hur jag mådde då på den tiden. Jag kan fortfarande säga att jag känner likadant nu som jag gjorde då, men inte på samma sätt ändå.

"Jag känner mig som ett söndrigt/ofärdigt pussel. Alla delar ligger omkring strödda i ett rum och ingen orkar stiga in för att göra klart. Alla har redan gett upp hoppet. Ett 10 000 bitars pussel som ingen orkar med. Dörren är stängd för att de inte skall behöva se på det längre.

Out of sight, out of mind."

Jag kan inte säga annat än att där slog jag huvudet på spiken om man kan säga så. Det där skrev jag 7 December 2007. Det är snart ett helt år sen. Såklart att det har hänt en massa sen dess, både bra och dåligt. Men en del av den där känslan finns kvar fortfarande.
Det är inte lätt att släppa.


Men jag jobbar på det. Det gör jag.