Det är nästan ett år sen förra skolavslutningen och dagen då mitt liv gick i kras. Eller åtminstone en del av mitt liv gick i kras. Det känns konstigt. Det känns underligt. Hemskt.
Och jag har inte ännu heller kommit över det.
Hur kan man göra det när man ännu också drömmer om natten?
Påminns om att en viss person ännu finns.
Livet. Fan.
Lunarstorm
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar