Orsaken till att jag sluta prata med er var för att jag trodde att en av er var sur på mig. Inte ville du ju prata med mig. Sen plötsligt ville du igen. och sen meddelar du att jag är sen fortfarande sur på dej. E det rättvist?
E du sur så var sur! Hoppa int fram och tillbaka och gör mig helt förvirrad!
Dessutom var ni ju hela tiden ihop. Om den ena int var på plats så vänta den andra hela tiden på den och sa det (var e hon..osv.).
Jag sluta helt ta kontakt med er eftersom det kändes som om ni gjorde det. Det kallas skyddsmekanism som man utvecklar med åren., efter en massa mobbning och ensamlämnande. Jag lovade mig själv att aldrig bli tredje hjulet igen. Och jag tänker hålla det.
Nu vill jag fråga er. Ni vet nu att jag inte känner er.
Nu vill jag veta.
Vem är jag? Känner ni mig?
Lunarstorm
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar